Allting hör i hop. Allting har en politisk ryggrad. Ett tv-program som Dansbandskampen, med sin illa dolt falska folklighetsglädje, hade aldrig kunnat göras för sex år sedan, troligen - och förhoppningsvis - inte heller om sex år heller.
Tajmingen för ett sådant program var väldigt cyniskt, mer politiskt laddat än någon inblandad hade lust eller ens möjlighet att se. Och effekten av att anställa en adlig blondin för huvudrollen i Sveriges Televisions kommande evighetsföljetong om just prinsessbröllopet är det förstås också.
När det blåser så hårda högervindar som det gör omkring oss just nu, när den kultur som inte klarar av att möta marknadens villkor ersätts av tävlingar och anonyma tittaromröstningar, verkar den slutgiltiga avpolitiseringen av - inte bara av vår public service, utan av så gott som all media - framstå som en av de mest centrala målen. Meh! Ge folk vad folk vill ha, muttrar någon. Slappna av! Sluta vara så pretentiös hela tiden!
Ordet "pretentiös" har kanske aldrig haft en genompositiv klang men i den här tiden av kulturell och politisk nedrustning känns det alltmer som om det borde reclaimas som något eftersträvansvärt.
via svt.se
Comments