Det tog ganska exakt fyra veckor men nu skulle jag nog faktiskt vilja påstå att vi har allting under kontroll i vår lilla husvagn.
Premiärhelgen för fyra veckor sen handlade till största del om att montera ihop vårt förtält och få det på plats innan den utlovade snöstormen som skulle slå till samma helg, ett projekt som utfördes utan någon som helst ritning eller instruktionsbok och som jag ser som en mindre bragd att vi lyckades klara av utan att bryta vår förlovning. Resten av helgen spenderade vi med att inreda våra elva kvadratmeter och fylla upp alla skåp och lådor med allt från mat till underställ till Apple-produkter.
Under helg nummer två låg fokus på att få igång vattensystemet i vagnen och fixa rinnande vatten i både kök och toalett, något som visade sig vara en smula krångligt. Eller, rättare sagt, vattenpumpen visade sig krångla och efter några om och men dömde vi ut den som trasig och bestämde oss för att investera i en ny till kommande helg och fram till dess bara ta det lugnt, kolla OS och dricka lite vin.
Förra helgen kom vi upp till Björkliden med en sprillans ny vattenpump med oss och på mindre än en kvart hade vi plötsligt rinnande vatten. Rinnande vatten innebär ju dock att man även måste kunna tömma ut vattnet med jämna mellanrum, något som visade sig vara en smula problematiskt då ventilen till vattentanken naturligtvis hade frusit. Precis som när det gällde vattenpumpen helgen innan bestämde vi oss dock ganska snabbt för att låta den saken bero till nästa helg och istället bara ta det lugnt, kolla OS och dricka lite vin.
Idag var det dock dags att ge sig på den där lilla frusna ventilen, bokstavligt talat Tarantino-style med tång och blåslampa, och efter lite hackande, hamrande, skruvande och en mindre översvämning var också det problemet löst. Detta innebär att jag i skrivande stund sitter och skriver det här i en husvagn med en spis som har snudd på bättre effekt än den vi har i Kiruna, en nyinköpt mikro, rinnande vatten som är rent av farligt varmt, större kanalutbud på TV:n än vad Björklidens personal har, trådlöst mobilt bredband, en katt som spinner och en flickvän som ligger och sover i soffan under en varm filt.
Som det känns just nu kräver jag inte mycket mer. Eller, ja, det skulle väl i så fall vara lite bättre bildkvalitet på SVT2.
Låter bra med tanke på transporten upp med fastfrusen gaspedal vid vissa tillfällen. Det löste sig också fastän vissa sträckor var svindlande kalla. Mys och må så gott.
Karin o Hasse.
Posted by: KK | 27 februari 2010 at 20:56